Skötselråd & inköpslista kakariki

Kakarikin är en liten clown fylld med energi! Den kräver stort utrymme och mycket stimulans i form av leksaker, variationsrik kost och uppmärksamhet. De är inte högljudda fåglar, och dom kan ibland lära sig att härma ljud och enstaka ord. Kakarikin är en bra nybörjarfågel då de tack vare sin nyfikenhet oftast snabbt blir tama. De har en livslängd på ca 10 år, men kan bli äldre.

Kakarikin lever i det vilda i Nya Zealand och närliggande öar. En vuxen kakariki är cirka 23-27cm lång. De finns i två sorter; gulpannad (Cyanoramphus Auriceps) och rödpannad (Cyanoramphus Novaezelandiae). Bägge arterna förekommer i gul och grön färg, och mer ovanligt även som brokiga och lutino.

Kakariki ska hållas i flock eller par. I naturen lever de i flockar bestående av ca åtta par.

Hanar är något lugnare än honor, medan honan har ett livligare temperament vilket många finner charmigt.

Låt kakarikin vara ifred det första dygnet, så den får en chans att lära känna sitt nya hem. Ett litet tips är att läsa högt ur fågelboken bredvid buren. Då lär ni er om kakarikis, samtidigt som den vänjer sig vid era röster och närvaro.

Vänta inte för länge med att börja göra kakarikin tam, de är snabblärda och blir tryggare om de får lära känna sin nya familj redan första veckan. Håll ena handen i buren för att vänja fågeln vid handen, och använd mjuka rörelser. Ha gärna en bit hirs i handen! När den inte skyggar för att du rör vid inredningen, så försök den att kliva upp på ditt finger.

Släpp fågeln lös först när den är handtam, och dra för fönstren så att den inte flyger in i rutan och skadar sig. Kommer inte fågeln till dig när den ska in i buren, så använd en handduk eller håv att fånga den med. Ge din nya vän mycket uppmärksamhet de första veckorna, så får ni en fin relation som varar.

Kakarikin ska ha fri tillgång till foder, och du kan ge både pellets och parakitfröblandning. När fågeln är ung eller ruggar kan du med fördel blanda äggfoder med pelletsen, det lockar den även att lära sig tycka om pellets. Som godis kan du erbjuda fröstänger, hirskolvar och fruktblandningar.

Tänk på att kakarikins mage är känslig vid stress och miljöombyte. Vänta minst 14 dagar med att ge grönfoder och börja försiktigt med en sak i taget, magen måste vänjas successivt. Frukt, groddar och grönsaker kan sedan ges regelbundet och gärna i variation.

Vattnet ska bytas dagligen och matskålar och vattenskålen/flaskan diskas. Tillsätt vitaminer regelbundet och häng in ett sepiaskal och ett kalkblock i buren.

Kakarikins näbb och klor växer hela tiden, så det är viktigt att den har leksaker och inredning att slipa dem på. Klorna bör du klippa om de blir för långa. Använd en speciell klotång för smådjur. Om man råkar klippa i pulpan är det bra att ha blodstillande medel tillhands. Vill du ha information eller hjälp med kloklippningen så prata med vår personal.

Kakarikin ruggar ett par gånger per år, vilket innebär att den byter hela fjäderskruden. Under denna tid är det viktigt att fågeln får extra ruggningsvitaminer. Skulle fågeln börja plocka sig själv på fjädrar så är det ett tecken på att den har väldigt tråkigt, och då måste du som ägare göra den glad igen! För att hindra den från att fortsätta plocka sig kan man spraya bitterspray på fjädrarna. Kakarikin fullkomligt älskar att bada, erbjud den ett fågelbadkar, eller duscha den med fina droppar från en blomspruta.

Vanliga symptom är viktförändringar, missfärgade/tuggade fjädrar, pluggar i näsborrarna, rodnad eller förlust av fjädrar runt ögonen, flagig hud eller näbb, onormal spillning. Om du upptäcker att din fågel verkar sjuk så kontakta oss omedelbart för rådgivning (och därefter om så behövs en veterinär).

Erbjud gärna fåglarna att sitta under värmelampa i en del av buren. Detta förebygger sjukdom, och du ser att fågeln mår dåligt om den kurar under lampan hela tiden.