Juvertumör hos hund

En juvertumör är en knöl eller förändring i hundens juver – raden av bröstkörtlar med spenar som sitter längs magen. Tumören uppstår när cellerna i juvret börjar dela sig okontrollerat och bildar en vävnadsförändring.

En juvertumör kan vara godartad (benign) och växa långsamt utan att sprida sig, eller elakartad (malign) och sprida sig till andra delar av kroppen, som lungor eller lymfkörtlar. Därför är det alltid viktigt att låta en veterinär undersöka varje knöl, även små sådana.

Juvertumörer förekommer nästan uteslutande hos tikar, och risken ökar tydligt med åldern. De flesta hundar som får diagnosen är mellan 8 och 10 år gamla. Okastrerade tikar löper störst risk, eftersom hormonerna östrogen och progesteron påverkar juvervävnaden och kan stimulera tumörtillväxt.

Om en tik kastreras tidigt, helst före första eller andra löpet, minskar risken för juvertumör drastiskt. Efter tredje löpet har däremot kastrering liten effekt på risken.

Vissa raser verkar mer benägna att utveckla juvertumörer, bland annat boxer, cockerspaniel, pudel, pointer och tax. Men alla tikar kan drabbas, oavsett ras.

Det vanligaste tecknet på juvertumör hos hund är att du känner en knöl eller förhårdnad i juvret. Knölen kan vara liten som ett riskorn eller större som en valnöt, och sitter oftast under huden längs juverraden.

Hos vissa hundar kan juvret även bli svullet, varmt eller ömt, och huden runt omkring kan förändras. Ibland uppstår sår, rodnad eller vätska som tecken på inflammation eller växande tumör.

Om tumören är elakartad och har spridit sig kan du också märka trötthet, hosta, viktnedgång eller nedsatt aptit.

Det är enkelt att kontrollera din hunds juver regelbundet – och det kan göra stor skillnad.

Lägg hunden bekvämt på sidan och stryk försiktigt längs hela raden av juver med fingertopparna. Känn efter små knölar, ojämnheter eller hårda partier. Gör detta en gång i månaden, till exempel i samband med borstning eller kloklippning, så blir det snabbt en naturlig rutin.

Upptäcker du något avvikande – även en mycket liten knöl – bör du kontakta veterinär direkt.

Hos veterinären görs först en klinisk undersökning där juver och lymfknutor känns igenom. För att avgöra tumörens natur tas ofta ett cellprov eller vävnadsprov (biopsi).

Vid misstanke om elakartad juvertumör kompletteras utredningen ofta med röntgen eller ultraljud av bröstkorg och buk, för att kontrollera eventuell spridning till lungor eller andra organ.

Resultaten hjälper veterinären att ställa en korrekt diagnos och planera rätt behandling.

Den vanligaste behandlingen är kirurgi, där tumören och ibland hela delen av juvret tas bort. Om flera knölar hittas eller om risken för spridning är stor kan hela juverraden opereras bort.

I samband med operationen kastreras ofta tiken, eftersom hormonell påverkan kan göra tumörerna mer aktiva. Efter ingreppet skickas vävnaden för analys, vilket visar om tumören var god- eller elakartad.

Vid vissa elakartade tumörer kan veterinären rekommendera kompletterande behandling som cellgifter eller hormonhämmande mediciner.

Prognosen för juvertumör hos hund beror främst på om tumören är godartad eller elakartad och hur tidigt den upptäcks.

Cirka hälften av alla juvertumörer är godartade, och om de tas bort i tid är chanserna mycket goda att hunden lever ett långt och friskt liv.

Vid elakartade tumörer beror prognosen på storlek, spridning och hur snabbt behandlingen sätts in. Om tumören hunnit sprida sig till lungor eller lymfknutor försämras prognosen, men även då kan kirurgi ibland ge hunden värdefull extra tid.

Ja, till viss del. Den mest effektiva åtgärden är tidig kastrering. Om tiken kastreras innan första löpet minskar risken med över 90 %.

Regelbundna juverkontroller hemma gör också stor skillnad. Genom att känna igenom hunden varje månad kan du upptäcka förändringar tidigt – och tidig upptäckt är avgörande.

Undvik också hormonpreparat (t.ex. p-piller för att skjuta upp löp) om det inte är medicinskt motiverat, eftersom dessa kan öka risken för juvertumörer.

Juvertumör hos hund är en vanlig tumörform hos tikar, men tidig upptäckt och snabb behandling gör stor skillnad. Känn regelbundet igenom din hunds juver, var uppmärksam på förändringar och kontakta alltid veterinär vid misstanke.

Med rätt vård, tidig diagnos och kirurgisk behandling kan många hundar leva vidare med god livskvalitet.