Levandefödare

Levandefödande tandkarpar

Till de mest populära akvariefiskarna hör de som vi kallar för levandefödande tandkarpar eller helt enkelt levandefödare. Till dessa räknas vanliga arter som svärdbärare och platy (Xiphophorus spp.) och molly och guppy, (Poecilia spp.) men även moskitfisk (Gambusia affinis), glada änkan (Phallichthys amates), metalltandkarp (Girardinus metallicus), dvärgtandkarp (Heterandria formosa), fläckig kaudi (Phallocerus caudimaculatus), och skiffia (Skiffia multipunctata) mm.

Det kan tyckas lustigt att något som inte är ett däggdjur föder levande ungar, men det är bara en synvilla. Levandefödarnas ungar utvecklas i ägg som hos alla fiskar, men äggen kläcks i samma sekund som de släpps av honan och därför ser det ut som om de föder levande ungar. De flesta levandefödare är ganska lätta att få yngel på och det har bidragit till deras popularitet. Levandefödarna är allätare som unga, så kallade omnivora, men blir mer och mer herbivora som vuxna, det vill säga att de äter mest alger och grönt. Detta kan man utnyttja om man har ett akvarium med alger i. Om man dra ner något på fodret minskar både näringen till algerna, och viljan hos fiskarna att äta algerna ökar. De levandefödande tandkarparna är oftast grågröna till färgen i naturen men har avlats fram i en mängd färger och former, den mest klassiska färgen på svärdbärare och platy är röd. Många levandefödare har en uppåtriktad mun och föredrar mat som flyter på ytan framför foder som snabbt sjunker till botten.

Storlek: 2-10 cm

I naturen: Centralamerika, norra Sydamerika.

pH: 6,5-8

Nitrit: 0 mg/l

Nitrat: 0-25 mg/l

Temperatur: 23-26 C

Foder: Blandat som unga, mer grönt som vuxna. Tetra Rubin förstärker fiskens färger, särskilt rött och Tetra Phyll är ett bra foder för vuxna levandefödare. Förbered er gärna genom att ha ett yngelfoder hemma, förr eller senare kommer fiskarna att få ungar, JBLs NovoBaby är ett finfördelat foder för yngel.

Inredning: Gärna mycket växter som ynglen kan gömma sig i, i kombination med öppen simyta i mitten.

Könsskillnad: Olika för olika arter, men på de allra flesta arter ser man hanens könsorgan, gonopodiet, som ett spjut vid analfenan. Honan saknar detta, hennes analfena ser ofta ut som en solfjäder.

Förökning: Hanen för in gonopodiet i honan och befruktar henne där. Honan har möjlighet att lagra mjölke för att använda vid flera befruktningar. Äggen kläcks precis när de läggs.

Vi kan inte hitta produkter som matchade urvalet.